Boverket har aviserat ett behov av 700 000 bostäder till 2025, att vi bygger i nivåer som inte skådats sedan 90-talet är därmed ett välkommet besked men också en ren konjunktureffekt. Vad händer när konjunkturen sviker eller hushållens förmåga att efterfråga minskar?
Redan nu larmas om tomma nyproducerade hyresrätter i svenska medelstora städer, städer som samtidigt rapporterar bostadsbrist, men också om längre försäljningstider vid nyproduktion. Är det rent av så att vi bygger mer än vad hushållen kan efterfråga? I efterdyningarna av finanskrisen 2008 har flera politiska åtgärder vidtagits, så som bolånetak och amorteringskrav, med det uttalade syftet att minska riskerna i det finansiella systemet. Utöver det har bankerna i det tysta anpassat sig till Riksbankens och Finansinspektionens signaler och infört frivilliga skuldkvotstak på 5–6 gånger hushållens bruttoinkomst. Vidare avstår storbankerna också från att tillämpa det undantag för amorteringskrav vid nyproduktion som riksdagen lämnat utrymme för. Den sammantagna effekten av dessa åtgärder är att hushållen får allt svårare att efterfråga och att även medelklasshushåll, med goda inkomster och som normalt sett kan efterfråga nyproduktion, motas bort.
Medverkande
Arvid Lindqvist, Analyschef, Catella
Ted Lindqvist, VD, Evidens
Bo Söderberg, Chef för Boverkets analysavdelning
Tomas Ernhagen, Chefsekonom, Fastighetsägarna
Maria Pleiborn, Demograf, WSP
Josefin Malmqvist, Kommunalråd, Moderaterna i Sundbyberg
Marie Linder, Förbundsordförande, Hyresgästföreningen
Stefan Attefall, Moderator
